Insights
Varannan medarbetare sover dåligt. Vems ansvar är det?
Nästan varannan vuxen svensk har sömnbesvär. Tre av fyra uppger att tröttheten påverkar deras prestation på jobbet. Trots det behandlar de flesta arbetsgivare sömn som något medarbetaren får lösa på egen hand. Det är ett misstag som kostar mer än ni tror.
Sverige sover dåligt – och det märks på jobbet
Sömnbristen i Sverige är inte en nischfråga. Det är en folkhälsoutmaning som pågår mitt i er organisation.
Enligt Nationella folkhälsoenkäten 2024 har 45 % av vuxna svenskar sömnbesvär. En undersökning från SOVA och Nordic View (2025, 1 260 respondenter) ger en ännu tydligare bild av hur det ser ut specifikt bland arbetstagare:
Sömnforskaren Christian Benedict vid Uppsala universitet konstaterar att sömn främjar koncentration, beslutsfattande, empati och kreativitet – allt som krävs för att prestera på jobbet.
Vad sömnbrist gör med era medarbetare
Kognition och prestation
Sömn är hjärnans grundläggande återhämtningsprocess. Utan den försämras de förmågor som moderna jobb kräver mest: koncentration, beslutsfattande, kreativitet och inlärning.
Sömnforskaren Matthew Walker vid UC Berkeley beskriver i Why We Sleep hur redan en natt med otillräcklig sömn slår mot uppmärksamhet, arbetsminne och reaktionstid. Beslutsfattande påverkas negativt eftersom sömnbrist försämrar funktionen i prefrontala cortex – den del av hjärnan som hanterar analys och prioritering.
Emotionell reglering och relationer
Sömnbrist gör oss mer reaktiva, irritabla och sämre på att läsa sociala signaler. Forskning visar att sömnbrist kraftigt ökar aktiviteten i amygdala (hjärnans emotionella center) samtidigt som kopplingen till prefrontala cortex försvagas. Resultatet: sämre impulskontroll och starkare reaktioner.
I praktiken innebär det att konflikter eskalerar snabbare, empatin minskar och samarbetet försämras. Sömnbrist är också starkt kopplat till cynism och bristande engagemang – tidiga tecken på utmattning.
Hälsa och sjukfrånvaro
Här finns stark svensk forskning. En studie från Karolinska Institutet med 8 300 svenskar visade att personer med störd sömn hade 86 % högre risk för långtidssjukskrivning – även bland dem som vid studiens start inte hade någon sjukfrånvaro. En uppföljningsstudie av samma forskargrupp visade att sömn spelar en viktig roll även i rehabiliteringen: hälften av de långtidssjuka som inte hade sömnstörningar var tillbaka i arbete inom ett år.
Internationell forskning visar dessutom att personer som sover under 6 timmar har drygt 4 gånger högre risk att bli sjuka efter virusexponering, och att sömnbrist ökar risken för depression, hjärt-kärlsjukdom och typ 2-diabetes.
Vad det kostar
Samhällsnivå
Enligt beräkningar baserade på RAND Europes metodik riskerar Sverige förlora över 50 miljarder kronor årligen i sömnrelaterad produktivitetsförlust och sjukfrånvaro. RAND:s egen studie (2016) beräknade att sömnbrist kostar 1–3 % av BNP i de fem OECD-länder som undersöktes.
Er organisation
Kombinerar vi de verifierade siffrorna ser bilden ut så här – ange antalet anställda med reglaget nedan:
Räkna ut vad sömnbristen kostar er
Dra i reglaget för att ange antal medarbetare i er organisation.
* Baserat på 40 % sömndrabbade, 2,4 % produktivitetsförlust per drabbad (RAND Corporation) och 86 % ökad risk för långtidssjukskrivning (Karolinska Institutet). Genomsnittslön 40 000 kr/mån. Faktiska kostnader varierar beroende på bransch och löneläge.
Varför det behandlas som ett privatproblem
"Det är privat."
Sömn upplevs som något som hör hemmet till. Men arbetsvillkoren – arbetstider, skiftscheman, krav på tillgänglighet, stress – är ofta en bidragande orsak.
"Vi kan inte styra när folk lägger sig."
Nej, men ni kan påverka arbetstidsförläggning, mejlkultur, arbetsbelastning och tillgång till stöd.
"Det mäts inte."
Sjukfrånvaro mäts. Engagemang mäts. Men sömnkvalitet? Sällan. Och som SOVA:s undersökning visar: 4 av 5 pratar aldrig med chefen. Frågan ställs helt enkelt inte.
Sömn ÄR en arbetsmiljöfråga
AFS 2015:4 om organisatorisk och social arbetsmiljö, § 11, slår fast att arbetsgivaren ska motverka att arbetstidsförläggningen leder till ohälsa – och uttryckligen beakta möjligheten till återhämtning.
Det innebär att skiftscheman utan tillräcklig vilotid, en mejlkultur som kräver kvällstillgänglighet, och arbetsbelastning som driver grubbleri och sömnproblem alla faller under arbetsgivarens ansvar.
Att inte inkludera sömn i ert systematiska arbetsmiljöarbete är inte bara dålig strategi – det kan vara ett juridiskt problem.
7 saker ni kan göra
Erkänn sömn som en organisationsfråga
Inkludera sömnkvalitet i era pulsmätningar. Ställ frågan: "Hur har du sovit den senaste veckan?"
Granska er mejlkultur
Om chefer skickar mejl sent på kvällen signalerar det att tillgänglighet förväntas – oavsett vad policyn säger.
Se över arbetstidsförläggningen
Roterande scheman med under 11 timmars vila mellan pass är direkt skadliga. Tidiga möten och sena deadlines driver kvällsarbete.
Utbilda chefer
Sömnproblem är ofta det första tecknet på ohälsosam stress. Chefer som förstår kopplingen kan agera tidigare.
Erbjud evidensbaserat sömnstöd
KBT-I (kognitiv beteendeterapi för insomnia) rekommenderas som förstahandsval av SBU – före sömnmedicin.
Skapa utrymme för återhämtning
Pauser, rörelse och mötesfria block ger hjärnan tid att ladda – och förbättrar sömnen på natten.
Mät och följ upp
Inkludera sömnfrågor i era löpande mätningar. Följ sambandet med sjukfrånvaro och prestation över tid.
Den stora bilden
Sömn är inte en isolerad fråga. Den driver spiraler som påverkar hela organisationen:
Att ta tag i sömnfrågan är inte "ytterligare en insats" – det är att angripa grundorsaken till många av de problem ni redan brottas med. Inte med sömnföreläsningar och lavendeldoftande kuddar, utan med samma systematik ni redan ägnar åt stress och arbetsbelastning.
Vill ni börja mäta och stötta medarbetarnas sömn?
Lägereld fångar upp sömnproblem tidigt – genom löpande AI-drivna check-ins som medarbetare faktiskt använder. Plattformen inkluderar evidensbaserade program för sömnhygien och stresshantering, och kopplar direkt till legitimerade psykologer vid behov.
Allt på ett ställe. Ingen tröskel. Byggt på 25 000+ kliniska sessioner.
Book a DemoVisa källor
- Folkhälsomyndigheten (2024) – Nationella folkhälsoenkäten, "Varannan vuxen har sömnbesvär"
- SOVA / Nordic View (2025) – "Alla behöver sova", 1 260 respondenter
- Åkerstedt, T. et al. (2007) – "Predicting long-term sickness absence from sleep and fatigue", Journal of Sleep Research. Karolinska Institutet, 8 300 svenskar.
- Åkerstedt, T. et al. (2010) – "Disturbed sleep and fatigue as predictors of return from long-term sickness absence", Industrial Health
- RAND Corporation (2016) – Hafner, M. et al., "Why Sleep Matters – The Economic Costs of Insufficient Sleep"
- Yoo, S-S. et al. (2007) – "The human emotional brain without sleep", Current Biology
- Prather, A.A. et al. (2015) – "Behaviorally Assessed Sleep and Susceptibility to the Common Cold", Sleep
- Cappuccio, F.P. et al. (2010, 2011) – Metaanalyser om sömn, diabetes och hjärt-kärlsjukdom
- Walker, M. (2017) – Why We Sleep, Penguin Books
- Arbetsmiljöverket – AFS 2015:4, § 11